På framridningen var han lika som LD. Lungn,sansad men ändå redo och taggad. Red inte fram så länge utan tog bara ett språng på varje hinder. 

På banan var han supe rmed på allt och hade kontroll på tempot, men på femte hindret så vet jag inte riktgit vad jag gör utan är på skänkel(min förra tävlingsponny var man tvungen att vara på med skänkeln framför hindret) Bler världens korvsprång och ponnyn lyssnar ju väldigt lätt framåt och de var en linje så på sjätte hindret så kom han väääldigt nära men räddade min ryttarmiss och kravlade sig över;) Sen tappade han balansen efter hindret såklart och fick både kors galopp och fel galopp. Så när jag kommer på sjunde hindret så hade han fel galopp och kors galopp, visst han rättade till rätt galopp av sig själv men hade fortfarande kors galopp och de blev väldigt vingligt och ostabilt. Så då får vi såklart ett stopp där. Men tar och sammlar mig själv och rättar till allt och då gick de ganska bra men på sista så längde han ganska mycket men, men träna, träna;) Är så himmla sur på mig själv, Varför rättar jag inte galoppen? ÅÅÅ gud va irretrande om jag hade kramat på ytter tygeln så hade han bytt och då hade vi varit nolla i grunden.. En sån liten sak! Men nu vet jag ju vad jag ska tänka på och har fått världens tävlingS/tränings sug. Den här klubbisen gav mig sjukt mycket, nu vet jag precis hur jag ska rida han. Ska nu gå efter den här ridningen och ingen annan. Förut har de varit så att jag rider ju för många olika tränare och visst de har sian fördelar men nackdelarna är att alla säger olkia och de gar blivit lite svårt för mig men nu när de gått så dåligt helgen innan fick jag som en chans att tänka själ och jag var tvungen att lita på mig själv så jag red bara.